Toxic epidermal necrosis - Giftig Epidermal Nekroshttps://en.wikipedia.org/wiki/Toxic_epidermal_necrolysis
Giftig Epidermal Nekros (Toxic epidermal necrosis) är en typ av allvarlig hudreaktion. Tidiga symtom inkluderar feber och influensaliknande besvär. Några dagar senare börjar huden få blåsor och flagna och bildar smärtsamma, flagnande områden. Det är viktigt att slemhinnor, såsom munnen, också vanligtvis är inblandade. Komplikationer kan vara uttorkning, sepsis, lunginflammation och multipel organsvikt.

De vanligaste orsakerna är vissa läkemedel såsom lamotrigin, karbamazepin, allopurinol, sulfonamidantibiotika och nevirapin. Riskfaktorer inkluderar HIV och systemisk lupus erythematosus. Behandlingen sker vanligtvis på sjukhus, till exempel på en brännskadeavdelning eller intensivvårdsavdelning.

○ Behandling
Detta är en allvarlig sjukdom, så om dina läppar eller mun är påverkade eller huden får blåsor, kontakta din läkare så snart som möjligt.
Misstänkta läkemedel bör avbrytas (t.ex. antibiotika, icke‑steroida antiinflammatoriska läkemedel).

☆ AI Dermatology — Free Service
I Stiftung Warentest-resultaten 2022 från Tyskland var konsumentnöjdheten med ModelDerm bara något lägre än med betalda telemedicinkonsultationer.
  • Karakteristisk hudförlust vid Giftig Epidermal Nekros (Toxic epidermal necrosis)
  • TENS – dag 10
  • Necrolysis epidermalis toxica (toxisk epidermal nekrolys)
  • Tidiga blåsor kan snabbt sprida sig och involvera hela kroppen inom några dagar.
References Stevens–Johnson Syndrome and Toxic Epidermal Necrolysis: A Review of Diagnosis and Management 34577817 
NIH
Stevens‑Johnson‑syndrom (SJS) och toxic epidermal necrolysis (TEN) är sällsynta tillstånd där huden drabbas av omfattande nekros och avstötning. Behandlingsmässigt är ciklosporin mycket effektivt vid SJS, medan en kombination av intravenöst immunglobulin (IVIg) och kortikosteroider ger bäst resultat vid både SJS och TEN.
Stevens-Johnson Syndrome (SJS) and Toxic Epidermal Necrolysis (TEN) are rare diseases that are characterized by widespread epidermal necrosis and sloughing of skin. Regarding treatment, cyclosporine is the most effective therapy for the treatment of SJS, and a combination of intravenous immunoglobulin (IVIg) and corticosteroids is most effective for SJS/TEN overlap and TEN.
 Toxic Epidermal Necrolysis: A Review of Past and Present Therapeutic Approaches 36469487
Toxic epidermal necrolysis (TEN) är en allvarlig hudreaktion som orsakas av vissa läkemedel och av immunsystemets aktivitet. Den leder till en omfattande lossning av det yttre hudlagret (epidermis) och drabbar mer än 30 % av kroppens yta. TEN har en dödlighet på över 20 % och döden beror ofta på infektioner och andningssvårigheter. Att omedelbart avbryta den utlösande medicinen, ge stödjande vård och, vid behov, använda ytterligare behandlingar kan förbättra prognosen. Nyligen genomförda studier har visat att läkemedel såsom cyclosporin (ciklosporin), tumor necrosis factor alpha inhibitors (tumörnekrosfaktor alfa‑hämmare) samt en kombination av intravenous immunoglobulin (intravenöst immunglobulin) och corticosteroids (kortikosteroider) kan vara till hjälp. Detta baseras på randomiserade kontrollerade studier och analyser av flera studier.
Toxic epidermal necrolysis (TEN) is a serious skin reaction caused by certain medications and immune system activity, resulting in large-scale detachment of the outer skin layer (epidermis), affecting more than 30% of the body's surface. TEN has a mortality rate of over 20%, often due to infections and breathing difficulties. Stopping the medication causing the reaction, providing supportive care, and using additional treatments can improve the outcome. Recent studies have shown that drugs like cyclosporine, tumor necrosis factor alpha inhibitors, and a combination of intravenous immune globulin and corticosteroids can be helpful, based on randomized controlled trials and analyses of multiple studies.
 Toxic Epidermal Necrolysis and Steven–Johnson Syndrome: A Comprehensive Review 32520664 
NIH
Recent Advances: There is improved understanding of pain and morbidity with regard to the type and frequency of dressing changes. More modern dressings, such as nanocrystalline, are currently favored as they may be kept in situ for longer periods. The most recent evidence on systemic agents, such as corticosteroids and cyclosporine, and novel treatments, are also discussed.